Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse.Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattande recepten var...
Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse.
Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattande recepten var helt utan bilder och ålderdomliga måttenheterna kan vara utmanande för en modern matlagare.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maren Jonasson är och redaktör för utgivningsprojektet Historiska recept vid Svenska litteratursällskapet i Finland och aktuell med boken Historiska recept i urval där recept bland annat valts från Carl Olof Cronstedts dotters receptsamling – hjälten från Svensksund och förrädaren från Sveaborg. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Svenska litteratursällskapet i Finland har samlat receptsamlingar från den senare delen av 1700- och början av 1800-talen, som användes flitigt av adelsfamiljer och överklassen i Sverige och Finland på webbplatsen Historiska recept. Utvecklingen gick från barocka maträtter med teatraliska presentationer, till mer återhållsamma rätter med syrliga smaker och enklare ingredienser.
Recepten är mycket kortfattade och inte alltid så exakta vad det gäller mängderna av ingredienserna. Att äggen var betydligt mindre i historisk tid och att det är oklart vilken styrka ättikan hade är andra utmaningar får moderna kockar.
På herrgårdarna skulle både herrskap och tjänstefolk leva av det som gården producerade. Det handlade också där om mat för dagen och förråd för vintern. Att bevara maten för att kunna njuta av den även under vintermånaderna var avgörande. Det finns många recept på att sylta bär och frukt. Det är också stor skillnad på herrskapens måltider och vad deras personal åt. För allmogen var det viktigaste att äta sig mätt, ofta på samma mat – gröt, bröd, rovor, ibland strömming, men kött mera sällan.
Herrskapen åt gärna kötträtter som ragu, frikassé, sur stek och mycket mer. Dessa rätter visar på olika sätt att tillaga och smaksätta kött. Dessutom finns det recept på att göra egna korvar, vilket var vanligt under denna tid. Även fisk var populärt Man åt gädda, kräftor, karpar och mer. Det fanns en stor mångfald av smaker och tillagningssätt som användes för att tillaga fisk och skaldjur. Man kunde tillaga fisk på ett sätt så det skulle smaka hummer.
När det gäller drycker hittar vi recept på mjöd, brännvin, vin och mycket mer. Dessa drycker användes vid festliga tillfällen, eller som en uppfriskande dryck i vardagen.
Den stora mängden av ibland märkliga huskurer för att behandla olika åkommor och besvär visar på visar problemen människorna hade att vårda sin hälsa före den moderna medicinen. Det finns recept på huskurer för bröstvärk, hosta, frossa och mycket mer.
Bild: Stilleben (1863) av August Jernberg, Nationalmuseum, Digitaltmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)
Musik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D 780 med Michele Nobler, Storyblock Audio.
Lyssna också på Ståndssamhällets rest i det moderna Finland
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
