P3 Krim

Linnéas bästa vän försökte mörda henne – 15 år senare är utredningen fortfarande hemlig

16-åriga Linnéa hittas svårt skadad hemma hos sin bästa vän under jullovet 2011. Han har försökt döda henne och tagit sitt eget liv. Nu söker hon svar på vad som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag minns att han var alldeles svart i ögonen och att en hammare kom mot mitt ansikte. Sen blev jag medvetslös, berättar Linnéa om natten då hennes bästa vän ”Simon” försökte mörda henne.Det den första polispatrullen möter på plats kan bara beskrivas som hämtat ur en skräckfilm. Simon har tagit sitt eget liv. På sängen, bakom honom, halvsitter Linnéa. Hon är helt täckt i torkat blod och har krosskador över hela ansiktet och huvudet.Det har gått 15 år sedan det brutala mordförsöket, men Linnéa vet fortfarande inte vad som hände, och vad polisen fann i sin utredning. Eftersom den misstänkte tog sitt eget liv kunde inte åtal väckas, och då blev utredningen aldrig offentlig. Vad som hände Linnéa är sekretessbelagt, även för henne, trots att hon är brottsoffret. – Jag vill bara ha mina pusselbitar så att jag kan stänga det kapitlet och gå vidare. Just nu lever jag i någon typ av informationslöst vakuum, säger Linnéa, som just nu kämpar för upprättelse och för en lagändring.– Man har de senaste åren tittat mycket på brottsofferperspektiv, man har höjt skadestånd för brottsoffer och så vidare. Men den här biten har man inte alls berört, det är ju en brist, säger advokaten Angelica Dipeders, specialiserad inom sekretessfrågor.P3 Krim tar frågan till politikerna, och får till svar från alla partier i riksdagen att de vill se över lagstiftningen när det gäller brottsoffers rätt till insyn i polisens utredningar i fall där gärningsmannen har avlidit.– Det är uppenbart att det finns en lucka i lagen som behöver åtgärdas, skriver Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, till P3 Krim.Nu hoppas Linnéa på en lagändring – en ”Lex Linnéa” – men i väntan på det har advokaten Angelica Dipeders hjälpt Linnéa att ansöka om dispens hos regeringen för att få ta del av förundersökningen. Beslut i frågan har ännu inte tagits.I det här avsnittet hör du också Elisabeth Jessen, jurist på polisens rättsavdelning och justitieminister Gunnar Strömmer (M).Programledare: Fanny Hedenmo och Jenny HellströmLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Våldtäkterna i äldreomsorgen – när vårdaren blir förövaren

Den 88-åriga kvinnan är svårt demenssjuk, hon får hjälp av en manlig undersköterska att lägga sig och vila efter maten då försöker han få henne att utföra oralsex på honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är bara så himla sjukt hur han har tagit tillfället i akt och utnyttjat den här sårbara kvinnan, säger mannens tidigare arbetskamrat ”Klara”.Den här händelsen inträffar hösten 2024 på ett vårdboende i Halland. Mannen är undersköterska och han ertappas av en kollega som ser hur han först drar ned sina byxor framför den 88-åriga kvinnan och sedan tar fram sitt könsorgan. I hovrätten döms mannen, mot sitt nekande, till fängelse i två år och nio månader för våldtäktsförsök. – Man kan säga att det är två huvudsituationer som det här uppstår i, det ena är antingen vid dusch eller toalettbesök, det andra är när hon ligger i sängen och gärningsmannen ska göra någonting som har med jobbet att göra, säger kriminologen Anders Östlund vid polisen i Region Mitt. Anders Östlund har tittat på runt 150 polisanmälningar som rör misstänkta våldtäkter inomhus mot kvinnor som är 60 år och äldre. 119 av dem har skett i en ”vårdkontext” – till exempel på ett äldreboende. I merparten av fallen är den misstänkte en manlig anställd. Anders Östlund beskriver de här förövarna som opportunister, de tar tillfället i akt när möjligheten uppstår och det är sällan som det förekommer hot eller våld. – Det är väldigt vanligt att han är ganska oberörd efteråt också, han ”tackar för sig” och sedan när han kommer tillbaka till kvinnan är det som om ingenting har hänt. De äldres utsatthet är extremt beroende av att omgivningen lyssnar och tar det som hänt på allvar. Programledare: Jenny Hellström och Pernilla WadebäckLjud: Fredrik Nilsson Reportrar: Jenny Hellström och Pernilla WadebäckProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Åtal efter dubbelmordet i Brattås: ”Det är bara att hoppas det är tillräckliga bevis”

Anhöriga till mordoffren har väntat i 21 år på att få svar på vem som mördade Tor och Gärd. Ett DNA-spår binder den åtalade till platsen men frågan är hur långt det räcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En 45-årig man har nu åtalats för dubbelmordet på pensionärsparet Tor och Gärd i Brattås i Härnösand 2005. Anhöriga till mordoffren hoppas att bevisningen ska hålla i domstol.– Just nu är det bara kaos, han har lämnat en anledning till att han var på platsen. Det är bara att hoppas han åker dit för mord, att det är tillräckliga bevis, säger Barbro Öberg som är dotter till mannen i paret som mördades för över tjugo år sedan.DNA-spår säkrades på brottsplatsen den där försommardagen för 21 år sedan, och i fjol öppnades möjligheten att använda DNA-baserad släktforskning för att ringa in en tänkbar gärningsman. I våras greps och häktades mannen och det är första gången som ett kallt fall leder till åtal efter att den nya biometrilagen trädde i kraft 2025.45-åringen förnekar mord men medger att han varit på platsen och ger en förklaring till hur han avsatt DNA på det kvinnliga offret.Mannen uppger enligt förundersökningen att han bevittnat mordet på kvinnan, att det var andra gärningspersoner på platsen men att det var han som i panik släpade in kroppen i en lada.– Min bedömning är att han inte lämnat en trovärdig berättelse. Jag förväntar mig en fällande dom, säger åklagaren Hanna Flordal till P3 Krim.Det här är ett extrainsatt avsnitt av P3 Krim med anledning av åtalet. Rättegången beräknas inledas den 17 augusti i Ångermanlands tingsrätt.Programledare och producent: Pernilla Wadebäck Reporter: Petra Berggren Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Flickan med handgranaterna: ”Vi missar tjejerna och gängen nyttjar dem”

En 12-årig flicka kliver på bussen mot Borås, under sin tröja bär hon två skarpa handgranater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I november 2025 tar den 12-åriga flickan tåg, taxi och buss mot en adress i Borås. Med sig har hon de två handgranaterna och enligt utredningen har hon rekryterats för att kasta granaterna mot ett flerfamiljshus i stadsdelen Hulta. Måltavlan var anhöriga till en person med koppling till gängkriminalitet.– Det är första gången som jag har varit involverad i ett ärende med en sådan här ung flicka i den här typen av våldsdåd, säger åklagare Louise Bremander.Men granaterna som flickan kastar detonerar inte. I hennes telefon finns meddelanden där hon skriver att hon nog inte kommer få de 80 000 kronor hon lovats för uppdraget, eftersom hon misslyckades.– Vi missar tjejerna, de går under radarn och det är därför de kriminella nätverken nyttjar dem, säger Stephan Kiernan vid polisen.I fjol var flickan med handgranaterna i Borås ett av tio barn i åldern 7 till 12 år som rekryterats för att begå brott åt kriminella. När det gäller 13 -14-åringar har antalet utförare tredubblats från år 2023 till och med 2025, enligt siffror från polisen.– Nu kan det gå från att du innan sommaren har rökt en joint till att du i slutet av sommaren slänger en handgranat in i en port eller skjuter med kalashnikov in i en lägenhetsdörr, säger Stephan Kiernan, nationellt ansvarig för polisens Operation Augere, som nyligen startats för minska antalet barn som rekryteras att begå grova våldsbrott.I det här avsnittet hör du också Emma Jutemar, utredningsledare vid polisen i Borås.Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Petra Berggren, Jenny Hellström och Josefin LodenmoLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Poliserna som patrullerar på nätet: ”Fick tips om en kommande jappning”

Nu har polisen runtom i landet börjat nätpatrullera för att nå ut till nya målgrupper, få in tips och fånga upp dem som riskerar att hamna i klorna på kriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man rekryterade aktivt till att man skulle skjuta en större profil i Sverige Och då letade man framför allt unga och skickade ut frågan ”Är det någon som vill tjäna 150 000 för en jappning?” Det här är ett av tipsen som polisen Patrik Widell i Värnamo fått in när han patrullerat på nätet. Genom att stärka sin närvaro på olika sociala plattformar vill polisen nå ut till yngre målgrupper som annars kanske aldrig hört av sig.– Det är en tröskel att lyfta luren och ringa oss. Särskilt yngre personer idag som skriver uttryckligen att jag vill inte ringa så absolut att det har sänkt tröskeln, säger Emma Lindkvist som också ingår i Värnamopolisens nätpatrullgrupp. Även om mycket handlar om att informera och fånga upp frågor som rör grooming och gängrekrytering så finns det ett ämne som nätpatrullgruppen inte var riktigt beredda på. Flera unga som mår psykiskt dåligt har kontaktat polisen online.– Det känns ju jätteviktigt att de personerna faktiskt har vågat skriva till oss, säger Emma Lindkvist, polis i Värnamo.Nätpatrulleringsgrupper finns nu i flera polisområden i landet med konton på Facebook och Instagram. Polisen i region Syd finns även på Tik Tok.I det här avsnittet hör du också Annie Aniés och Maria Bossius, samordnare för pilotprojektet Nätpatrullering i Polisregion Stockholm där man även finns på gaming-plattformen Twitch.Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Pernilla Wadebäck och Josefin LodenmoLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)