Berätta alltid det här

301. Julia Heveus om kampen mot anorexin: "Jag blev inlagd och sondmatad"

Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof."Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv."Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år. "Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid."Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad."Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth. Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

300. Hurra! Ví firar 300 avsnitt! 🎉 Tre hjältar som räddar liv

Vi kan knappt tro det själva… 300 avsnitt av Berätta alltid det här! 💜I det här jubileumsavsnittet firar vi inte bara resan – vi stannar också upp och blickar tillbaka på året som gått. Vilka avsnitt har berört oss mest? Vilka samtal har stannat kvar i hjärtat? Och vilka får du absolut inte missa?Vi lyfter våra tre favoritavsnitt från året, berättar varför de betyder så mycket för oss – och delar med oss av minnen, insikter och känslor bakom kulisserna.Och när vi nu blickar framåt, går vi in i ett viktigt år. Under våren gästas podden av partiledare – och vi vill att du ska vara med och påverka samtalen.Vad vill du att vi ska fråga dem? Skicka in dina frågor till oss på TikTok eller Instagram.Tack för att du lyssnar, delar, hör av dig och är en del av vår gemenskap. Det här hade aldrig varit möjligt utan er.Nu firar vi tillsammans 🥂✨ In och lyssna NU!Följ oss gärna på Instagram och TikTok för mer från oss 💫Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

299. Mobbning utan slut - ny lag sviker utsatta barn - Richard Mårtensson Adin, författare & expert på Human and Heart förklarar

Vad händer med ett barn när mobbningen aldrig tar slut, inte ens efter skolan?Och vad innebär det nya lagförslag av skollagen som försvagar utsatta barns rättigheter vid mobbning i skolan - en lagändring som riskerar att bli verklighet i sommar. I det här avsnittet möter vi Richard Mårtensson Adin, författare till ”Kränkande behandling och trakasserier – Rättssäker utredningsmetodik för skola” om mobbningens verklighet idag.Richard jobbar också dagligen med att utreda mobbningsfrågor på Human & Heart. Idag tar mobbningen inte slut när skoldagen gör det.Mobbningen följer ofta med hem, in i mobilen, in i ditt hem och pågår dygnet runt.Så var börjar och slutar skolans ansvar? Vad som händer när gränsen mellan skola och fritid suddas ut?Idag är skolan skyldig att alltid anmäla och utreda när en kränkning av ett barn sker, just för att kunna fånga upp kränkningar och utsatta barn i tid. Och också för att i tid fånga upp de barn som utsätter andra i tid. Men från sommaren 2026 riskerar den lagen att försvagas, enligt ett nytt lagförslag. för att minska den administrativa bördan på lärare idag. Om mobbningen sker utanför skoltid, även om det är klasskamrater som mobbar ett annat barn, så försvinner skolans ansvar att alltid anmäla och utreda, med det nya lagförslaget. Kravet på att skolan också alltid måste anmäla varje gång en kränkning av ett barn sker i skolan, försvinner också. Skolan måste i framtiden enbart anmäla och utreda grövre kränkningar. En farlig försvagning av nuvarande lagstiftning som lämnar utsatta barn i sticket.Vad händer när ett barn ser att du som vuxen ser en kränkning, men ändå inte agerar? Vad händer när ingen ser helheten?Vem fångar upp barnen då?“Det här lagförslaget innebär en stor risk för redan utsatta barn och unga”, säger Richard Mårtensson Adin. Vi pratar också om:– varför samarbete mellan skola och socialtjänst är avgörande– hur enstaka händelser riskerar att missas i systemet– varför förebyggande arbete riskerar att försvagas– och vad vi som samhälle faktiskt kan göraVi lyfter även mobbning bland vuxna, vad arbetsplatser, samhället och vi alla kan göra för att motverka mobbning.För den som drabbas av mobbning löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och ärr för livet. Lyssna på detta så viktiga och berörande avsnitt om mobbning, ansvar och ett Sverige som riskerar att ta ett steg bakåt i ansvar, för att hjälpa utsatta barn. In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️Du som är drabbad av mobbning - missa inte Friends viktiga hjälptelefon:08-545 519 90Eller maila på radgivning@friends.seEller för mer info besök www.friends.seIn och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

298. Var femte vill inte bo granne med HBTQ-person. Hur vänder vi hat och intolerans till kärlek och inkludering?

Den här veckan läser våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen en ny undersökning från Forum för levande - som ger en helt fruktansvärd bild av hur intoleransen och hatet växer i vårt land.• 81% av högstadie- och gymnasieelever instämmer inte helt att det är lika naturligt att vara homosexuell som hetrosexuell.• 18 % vill inte bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson.• 15 % har en uttalat negativ inställning till hbtq-personer.Nästan var femte person i undersökningen vill alltså inte bo granne med en HBTQ-person. Det tycker vi är fruktansvärt.Vad gör den här ökade intoleransen med oss? Och inte minst hur påverkar det ökade hatet och misstron vår psykiska hälsa?Hur många sitter där hemma och vågar inte längre komma ut?Hur många vågar inte vara helt sig själva? Hur många försöker anpassa sig, tona ner sig, göra sig själva mindre?I det här avsnittet lyfter vi vikten av att skapa trygga miljöer. I klassrum, på planen och i omklädningsrummet. Miljöer där unga ska få våga vara sig själva, utforska sin identitet och känna att de duger, just precis som de är.För sanningen är enkel: kärlek har inga ramar.Och ändå lever vi i en värld där samkönade relationer fortfarande är kriminaliserade i över 60 länder. Det gör det ännu viktigare att vi fortsätter i demokratins spår och har en öppenhet inför alla olikheter i samhället.Det här är ett avsnitt om värderingar och vikten av att ta ansvar.Om att stå upp för medmänsklighet och allas rättighet.För alla ska ha rätten att vara sig själva.Alltid.In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet. Vi finns på instagram och tiktok❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

297. Terapi är friskvård! Åsa Severgårdh, VD på Epassi

Tycker du också att terapi är friskvård?Och att terapi såklart också borde vara en del av friskvårdsbidraget? (Precis som bowling, golf och padel). Så är det inte - ännu. Men det vill vi på Berätta alltid det här förändra. Idag gästas vi av en av Sveriges tyngsta personer inom friskvård: Åsa Severgårdh, VD för friskvårdsplattformen Epassi, som bara i Sverige ger friskvård till fler än en miljon svenskar.Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Trots det klassas idag terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”. Idag definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”, men ändå ingår alltså inte terapi som en del av dessa åtgärder.Det är uppenbart att vi måste tänka om, och få en mer holistisk syn på hälsa och även friskvård. Något som också många arbetsgivare efterfrågar.Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.I veckans avsnitt samtalar Åsa Severgårdh med Frida Boisen och Tilda Boisen om behovet och samhällsvinsten med uppdatera och modernisera friskvårdsbidraget.– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.Vill du vara med och stötta initiativet för att uppdatera friskvårdsbidraget till att också omfatta terapi? Stöd uppropet som drivs av Meela, en av Sveriges största pyskologplattformar, Epassi, Sveriges största friskvårdsplattform och Frida Boisen och podden Berätta alltid det här.Skriv under nu - du med - på:https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1#terapiärfriskvård Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.