Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén