Avsnitt 46 - Mörker

Idag handlar det om Mörker. Mörkret i oss, och mörkret omkring oss. Roll-listan är som vanligt lång, och innefattar bland andra Sten-Åke Cederhök, Simon & Garfunkel, Homo Capabilus, Darth Vader, The Disturbed, Voldemort, en Mästare i Bangkoks utkanter, Navids dotter Sigrid, en rånad och drogad ateistisk vetenskapsman i koma på ett tåg i Thailand och en liten grupp underpresterande samlare och jägare. 

Bland liknelserna du kommer att minnas återfinns handfats-liknelsen, brunnen-och-repstegarna-liknelsen och en liknelse om att ensamt trampa vatten på ett ändlöst hav. Den sista liknelsen kommer du förstås försöka glömma, men inte riktigt lyckas. 

Bullshit-flaggan flaggas friskt idag, mot till exempel pepp, tips, råd, lösningar och en inspirationsföreläsare. Björn bjuder på fler liksom och harklingar än någonsin för pengarna, och säger för första gången i sitt liv meningen: ”Det har ju gått så dåligt för mig hela dan, varför skulle det gå sämre nu?”  Navid bjuder på sin skepsis inför soliga själar, en genant och hjärtevärmande insikt, och en inlevelsefull gestaltning av hur han tar sig till acceptans.

Pingvinerna gnabbas lite om vem som är mörkast, som pingviner gör. Du får lära dig ett nytt ord, fascikulationer, och erbjuds en palett av förhållningssätt till mörkret som funkat för poddpingvinerna. 

Som bakom-scenerna-kuriosa uttryckte båda poddpingvinerna mild eller oförblommerad fasa inför nästa veckas poddinspelning, för då är ett av ämnena Glädje. Dagens ämne Mörker, gjorde däremot dom båda påtagligt mycket piggare och gladare. Go figure. Vissa saker som händer på isflaket är det kanske bäst att inte fundera så mycket kring. Eller som dom säger i Antarktis: ”What happens on Isflaket, stays on Isflaket.”