Kan Paolo förlåta Expressen?

Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen.
En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen?

Reporter: Erik Petersson

Gång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets.

Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Hormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det.

Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse?

Reporter: Martina Pierrou