Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40....
Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.
Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.
Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.
Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.
Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.
Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.
Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.
Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.
Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.
Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public Domain
Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.
Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. Stockholm
Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
