Libyen – godhetsprojektet som blev en mardröm

Sverige deltar i Nato-insatsen i Libyen 2011. Men den humanitära interventionen lugnar inte situationen i landet. Istället trappas våldet, kaoset och de rasistiska grymheterna upp. Hur blev det så?

2011 finns ett starkt stöd i opinionen för att Sverige ska delta i Natokampanjen för att skydda civila i Libyen. För första gången på 50 år skickar vi stridsflygplan till en väpnad konflikt. Men Håkan Juholt, som ny ledare för socialdemokraterna, bryter överenskommelsen hans företrädare har träffat med Reinfeldt om att JAS-piloterna även ska få bomba mål på marken. Däremot får de rekognosera bombmål åt Nato. Ett svenskt Psyopsförband (psykologiska operationer) deltar också i kriget. De sitter på en Natobas på Sicilien och utformar flygblad och radiomeddelanden. Av kritiker har Nato beskyllts för mission-creep, det vill säga att de tänjde på FN-mandatet att skydda civila och i stället eskalerade ett blodigt inbördeskrig mot Muammar Gaddafis regim. Efter bombkriget lämnade Nato Libyen i ruiner och med enorma mängder vapen i händerna på militanta grupper. Landet kastades ner i en spiral av våld och laglöshet. Idag nio år senare är Libyen en kollapsad stat. Reporter: Per Shapiro Producent: Håkan Engström Slutmix: Mima Shams Programmet är gjort 2020.