Den iranska revolutionen år 1979 har präglat världspolitiken i årtionden. Genom en folklig resningen kunde ayatolla Khomeini grunda en shiitisk teokratisk diktatur som gjorde Iran till en skurkstat i omvärldens ögon.Bakgrunden var ett djupt folkligt missnöje med Shahen Mohamed Riza Pahlavi, som styrt som diktator sedan en militärkupp 1953 som finansierats av USA och Storbritannien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med författarna Tomas Andersson och Stefano Foconi s...
Den iranska revolutionen år 1979 har präglat världspolitiken i årtionden. Genom en folklig resningen kunde ayatolla Khomeini grunda en shiitisk teokratisk diktatur som gjorde Iran till en skurkstat i omvärldens ögon.
Bakgrunden var ett djupt folkligt missnöje med Shahen Mohamed Riza Pahlavi, som styrt som diktator sedan en militärkupp 1953 som finansierats av USA och Storbritannien.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med författarna Tomas Andersson och Stefano Foconi som rest i och skrivit om regionen i 20 år.
Iran har sitt ursprung i en av världens äldsta civilisationer. Ryssland och Storbritanniens koloniala intressen påverkade på 1900-talet Irans politiska utveckling. Och efter andra världskriget kom även USA att intressera sig för Iran.
Den konstitutionella revolutionen åren 1906-07 resulterade i att Iran fick Mellanösterns första moderna demokratiska konstitution. Men med hjälp av ryska trupper genomförde den nye shahen, Mohammad Ali år 1908 en statskupp och upplöste parlamentet. Senare avsattes shahen till förmån för hans minderåriga son.
I februari 1921 grep befälhavaren för kosackregementet makten i Iran genom en statskupp och utropade sig själv till Irans nye kung, Riza Shah, och grundade därmed Pahlavidynastin. Alla politiska fri- och rättigheter upphörde. De allierade invaderade Iran i augusti 1941, och shahen tvingades abdikera och ersattes av kronprinsen, Mohammad Riza Pahlavi.
I mars 1950 beslutade det iranska parlamentet att nationalisera Irans samtliga naturtillgångar, inklusive oljan. Storbritannien protesterade mot nationaliseringen och förde frågan till den Internationella domstolen, vilken dömde till Irans fördel.
I augusti 1953 störtades premiärminister Mosaddeqs regering i en militärkupp som finansierats och organiserats av Storbritannien och USA. Efter statskuppen återinsattes shahen som envåldshärskare.
På 1960-talet steg ayatolla Khomeini som en av shahens skarpaste kritiker. Han protesterade mot misskötseln av landets ekonomi, korruptionen och den utbredda fattigdomen. Senare tvingades Khomeini i exil först till Irak och senare till Frankrike.
Protesterna mot shahens regim tilltog 1978. Ayatolla Ruhollah Khomeini uppmanade från sin exil i Frankrike till massdemonstrationer, generalstrejk och massdeserteringar från de väpnade styrkorna. Shahen tvingades fly landet i januari 1979.
Med den islamiska revolutionen i februari 1979 stod det klart att landet skulle bli en teokrati. Religionen kom att prägla både det enskilda som det offentliga livet.
I april 1979 genomfördes en folkomröstning där valet stod mellan två alternativ: islamisk republik och monarki. En överväldigande majoritet röstade på det första alternativet. En ny grundlag som gav de religiösa ledarna den högsta exekutiva makten godkändes genom en folkomröstning.
Bild: Iranska revolutionen 1979. Public Domain, Wikipedia.
Musik: Oud Of This World av Humans Win, Soundblock Audio.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
