I detta avsnitt möter jag Per-Olof Mattsson, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och ordförande i Eyvind Johnson-sällskapet.
Per-Olof och jag träffades hemma hos honom, bland höga bokhyllor och under ett färgstarkt porträtt målat av Albin Amelin. Porträttet föreställer den danske författaren Martin Andersen Nexø, som Per-Olof också har skrivit en biografi över. Vårt samtal kom att handla om Eyvind Johnsons koppling till just Nexø, men också till flera andra nordiska författarkollegor...
I detta avsnitt möter jag Per-Olof Mattsson, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och ordförande i Eyvind Johnson-sällskapet.
Per-Olof och jag träffades hemma hos honom, bland höga bokhyllor och under ett färgstarkt porträtt målat av Albin Amelin. Porträttet föreställer den danske författaren Martin Andersen Nexø, som Per-Olof också har skrivit en biografi över. Vårt samtal kom att handla om Eyvind Johnsons koppling till just Nexø, men också till flera andra nordiska författarkollegor: det nordiska utbytet var viktigt för Johnson. Vi berör också Eyvind Johnsons roll som opinionsbildare, inte minst under tiden före och under andra världskriget.
Per-Olof berättar också om korporationens, och arbetar- och fackföreningsrörelsens, roll i att introducera nya författarskap i Sverige genom en betydande tidskrifts- och bokutgivning. Men bör Eyvind Johnson ses som en arbetarförfattare? Eller är det snarare det faktum att han var autodidakt som är det centrala? Vi diskuterar Eyvind Johnsons tidiga syndikalism och anarkistiska övertygelser, och vilken betydelse de fick för hela hans författarskap. Vi talar om Johnsons självframställning och om vad man som forskare bör se upp med i det sammanhanget…
Slutligen hinner vi även utbyta tankar kring samtida Eyvind Johnson-forskning, inte minst den av Per-Olof redigerade och sedan postumt utgivna boken Det materialiserade ordet av Christer Johansson, som före sin bortgång 2020 var Per-Olofs forskarkollega vid Stockholms universitet.
Under samtalet nämns bland annat följande verk:
Per-Olof Mattsson, Eyvind Johnson. Bibliografi, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 2000.
Per-Olof Mattsson, Martin Andersen Nexø. Den nordiska arbetarlitteraturens pionjär, Eureka, Ellerströms akademiska nr 64, ellerströms förlag, Lund, 2017.
Birgit Munkhammar och Magnus Bergh (red), Bara genom breven till dig, vän!, 2018.
Romaner av Eyvind Johnson:
Eyvind Johnson, Timans och rättfärdigheten, 1925.
Eyvind Johnson, Stad i ljus, 1928.
Eyvind Johnson, Kommentar till ett stjärnfall, 1929.
Eyvind Johnson, Bobinack, 1932.
Eyvind Johnson, Romanen om Olof, 1934-37.
Eyvind Johnson, Krilon-sviten, 1941-43.
Eyvind Johnson, Strändernas svall, 1946.
Eyvind Johnson, Drömmar om rosor och eld, 1949.
Eyvind Johnson, Romantisk berättelse, 1953.
Eyvind Johnson, Tidens gång, 1955.
Eyvind Johnson, Hans nådes tid, 1960.
Eyvind Johnson, Favel ensam, 1968.
Radioprogram:
Birgit Munkhammar, ”I klassamhällets dykarklocka”, radioessä ursprungligen sänd 1983 i Sveriges radio, http://www.noak.org/showPage.asp?pageId=65.
Katarina Wikars. ”Rudolf Värnlund – Söders Dostojevskij” radioprogram ursprungligen sänt 2018 i Sveriges radio, https://sverigesradio.se/avsnitt/1046905.
Forskare som tas upp i samtalet (i urval, utan inbördes ordning ;-)):
Christer Johansson, Mats Tormod, Jimmy Vulovic, Birgit Munkhammar, Monika Setterwall Wranne, Mona Kårsnäs, Stig Bäckman, Maria Wahlström, Per Anders Wiktorsson, Magnus Nilsson, Kristina Wallander, Merete Mazzarella, Paul John Eakin.
Författare (i urval, utan inbördes ordning):
Rudolf Värnlund, Martin Andersen Nexø, Sigurd Hoel, Aksel Sandemose, Helge Krog, Erik Asklund, Ivar-Lo Johansson, James Joyce, Sigfrid Siwertz, Gunnar Ekelöf, Moa Martinsson, Olof Lagercrantz, Stig Sjödin, Aino Trosell, Piotr Kropotkin, Nordahl Grieg, Kerstin Ekman, Knut Hamsun, Elmer Diktonius, Vilhelm Moberg, Frans Emil Sillanpää, Alfred Döblin.
Musik:
Ludvig van Beethoven, Bagatelle op. 119 no 9, framförd av Marc Lejeune / Circus Marcus.
Foto: Privat, taget utanför Per-Olofs torp i Roslagen.
