Julia reflekterar över sin tid på grundskolan, där hon kombinerade ett intensivt pluggande med många timmar av handbollsträning. Hon berättar att hon under den perioden upplevde att skolan och möjligheten att komma in på gymnasiet var allt som betydde något.
Med tiden förändrades hennes fokus – studierna fick ge vika för det sociala umgänget, och hon började se nya värden i sin vardag. Samtidigt tog hon beslutet att sluta med handboll, en sport som hade varit en stor del av hennes liv under lång tid. Hon delar med sig av sina tankar kring varför hon valde att lägga den på hyllan och hur det kändes att lämna något som länge varit en självklarhet.
Vi samtalar också om hennes tankar kring framtiden och osäkerheten kring vad hon egentligen vill göra. Hon beskriver en känsla av trygghet i att inte ha svar på allt, samtidigt som ovissheten också känns märklig och lite svår att greppa.