Meny

Uppdrag: Ät som Livsmedelsverket rekommenderar — 500 gr grönsaker och frukt om dagen

Menys Nina Frogneborn gav sig i uppdrag att under en månad äta 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Kostrådet som kan hålla folksjukdomarna borta. REPRIS från 9 oktober 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Hur svårt kan det vara? tänkte Nina Frogneborn.Svårare än man tror. 500 gr är en hel del.Det kan vara frukt, grönsaker, rotsaker, bär. Färskt, fryst eller fermenterat. Däremot får inte potatis eller baljväxter räknas in. De har egna kategorier.Livsmedelsverket har sedan 1999 rekommenderat att vi ska äta minst 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Ändå är det bara 11 procent av oss som kommer upp i den mängden.Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, förklarar tankarna bakom kostråden. I Sverige är ohälsosamma matvanor, efter tobak, den största riskfaktorn för ohälsa. De stora folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt beror till stor del på vad vi äter. Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med Livsmedelsverkets kostråd.Ninas uppdrag skulle vara i en månad. Nu har hon snart hållit på i två månader.– Det är svårt att sluta, säger hon.Hon berättar hur hon tog sin an uppgiften i ett samtal med matentusiasten Jesper Lindkvist och Menys Tomas Tengby.Nästa vecka kommer det en annan repris. Men om du vill lyssna på det program som hänvisas till i denna repris, där Jesper och Tomas redovisar sina uppdrag, så hittar du det här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/uppdrag-at-mer-hel-och-halvfabrikat-testa-torkad-pasta-och-burk-tomater Jesper har maxat användningen av hel- och halvfabrikat i hemmet, och Tomas har testat 20 olika sorters penne och 42 förpackningar konserverade tomater (passerade, krossade och hela) för att se vad det är för skillnad på dem.

Så är det att laga mat som blind

Fredrik Mattsson lagar lunch och visar hur hur matlivet fungerar för den som inte ser. Från handling till tillagning på spis med touchkontroller. REPRIS från 6 november 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Mattsson ringde till Meny-redaktionen en dag. Han tyckte det skulle kunna bli ett intressant mat-program om att vara blind. Han tänkte inte alls att han själv skulle vara med, utan ville bara tipsa.Men varför krångla till det?Så vi åkte hem till Fredrik i Uppsala.Han lagar lunch till oss och visar och berättar hur matlivet blir när man är blind. Hur han handlar, hur han vet vad det är i förpackningarna, hur han vet vad det är för datum på råvarorna. Hur han löser själva matlagandet, vad som funkar och vad som funkar mindre bra.Han har ett vanligt kök med glashäll och touchkontroller. Men också smarta hjälpmedel som en kniv där man kan ställa in skivtjocklek, en speciell läspenna, appar i telefonen och en volontärservice som han kan ringa upp för att få hjälp att se.Fredrik Mattsson föddes med en synnedsättning och fick långsamt sämre syn. För drygt 30 år sen, när han var 18 år blev han helt blind. Fredrik jobbar som privatpraktiserande massör och har sin arbetsplats i centrala Uppsala.Har du en idé till ett program? Maila oss: meny@sr.se

De fixar vår mat — livet på gården just nu

Vi hälsar på hos mjölkbonden Emilia Astrenius och grönsaksodlaren Ivar Nilsson för att se vad som händer på deras gårdar så här i början på sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Ivar Nilsson är det här den mest hektiska tiden på året. Han odlar en massa olika grönsaker: lök, potatis, olika sorters kål, palsternackor, persiljerot, morötter och, nytt för i år, broccoli. I början av odlingen är det viktigt att saker sker vid rätt tillfälle för att allt ska gå så bra som möjligt. Då kan det bli långa dagar. I säng klockan två på natten och upp igen klockan sex. Hos Emilia Astrenius på mjölkgården är det både lugnt och hetsigt. För djurskötarna är sommaren en lugnare period, eftersom djuren är ute på bete så mycket. Men på växtodlingen är det full rulle.Ivar och Emilia mötte vi också i höstas, då vi gjorde ett program om den nya generationens lantbrukare. Över en tredjedel av svenska bönder är 65+. Men generationsskiften är komplicerade och kostsamma. Emilia och Ivar har löst den svåra ekvationen på olika sätt. Det programmet kommer vi sända i repris om några veckor. Eller så kan du lyssna på programmet här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sveriges-nya-bonderna

Sofia och ångbåten

Sofia B Olsson, framgångsrik kock som funderat på att starta nåt eget. Det blev ett café i en båt som legat på botten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2024 fick Sofia ett meddelande från en bekant: ”Hej, jag sitter på ångbåtsbryggan på ett möte. Här finns en ångbåt från 1800-talet som precis har sjunkit. Ägaren är beredd att sälja den för en krona till rätt person, annars kommer den att huggas upp och förstöras. Är du intresserad?”– Absolut inte!Men fyra timmar senare ändrade hon sig.Sofia B Olsson är känd från restaurang Vrå på Posthotellet i Göteborg. Där Sofia varit med sedan Frida Ronge drog igång restaurangen. Sofia tog över driften när Frida drog vidare, och nu har hon varit där i 14 år.– Som de flesta kockar har jag längtat efter att öppna nåt helt eget nångång, säger Sofia.Helt eget, utan stora banklån eller finansiärer.Det blev ett café på en ångbåt som legat på botten.En ångbåt från 1882. 18 meter lång. Byggdes som bogserbåt och har under åren varit både fraktfartyg, passagerarfärja och fiskebåt, innan den på 1980-talet blev ett café vid ångbåtspiren nära Älvsborgsbron i Göteborg.Med några hundratusen i sparpengar började Sofia renovera båten.Sommaren 2025 öppnades den som café igen. Pengarna som drogs in har sen gått till fortsatt renovering av båten.– Det finns inget stopp. Jag kommer aldrig bli klar, det är bara en fråga om prioritering.Och samtidigt finns drömmar och planer om vad verksamheten kan utvecklas till.Sofias våffelrecept är hemligt, men här är en länk till ett gammalt våffelrecept på sajten matkult, för den som är nyfiken: https://www.matkult.se/kokboken/brod/2018-04-06-karnmjolksvafflor-fran-alno.html

Så får du mat-trygghet

Vad gör du om det blir brist på mat? Johanna Hjärtfors har en plan B. Hur är din mat-beredskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det behöver inte handla om krig. Eller energikris. Det kan vara en storm, eller ett längre elavbrott. Eller att det blir brist på någon vanlig råvara. – Mat-trygghet är att veta att jag klarar mig en längre tid, säger Johanna Hjärtfors.Hon bor utanför Åseda i Småland. Utan tidigare erfarenhet bestämde hon sig en dag för att börja odla. En viktig del i Johanna Hjärtfors plan B är beredskapsodling. Nåt hon föreläst om och också skrivit en bok om. – En beredskapsodling är en mer strategisk odling. En mer genomtänkt odling utifrån vad hon äter, så att hon kan förse sig själv med mycket av det hon behöver.Om det blir brist på mat vill man ändå att det man äter ska smaka nåt. Därför odlar Johanna t ex flera olika sorters lök.– Vi privatpersoner måste ta ansvar för vår mat-trygghet och hjälpa till med odling.Johanna Hjärtfors berättar hur man på en förmiddag kan starta en odling, förutsatt att man har en plats för det.Hon berättar också hur hon tar hand om det odlade så att det räcker under större delen av året.