På lantbrukets hållbarhetsfront

BIOKOL FÖR KLIMATET OCH JORDHÄLSAN

Biokol lyfts fram som en viktig resurs för klimatomställningen och det går att söka medel från klimatklivet för biokolsåtgärder [1]. Som exempel motsvarar ett års spridning av 20 ton biokol per hektar växthusgasutsläppen av cirka 20 års spannmålsodling från samma areal. Här kan lantbruket spela en central roll som både producent av biokol på restprodukter från skog- och jordbruk, och som användare, då biokol bland annat kan bidra till att öka jordbruksmarkens motståndskraft vid extremväder [2]. I dagens avsnitt får vi lära oss mer om biokol och dess tillämpning inom jordbruket i samtal med forskaren Tora Råberg, RISE och lantbrukaren Edvard Hamilton, båda med stor erfarenhet av biokol. [1] Naturvardsverket: Biokol är en viktig resurs för omställning [2] SLU: Nu ska effekterna av biokol utforskas i svenska jordbruksmarker International Biochar Initiative (2024). 2023 Global Biochar Market Report CDR (2024). ⁠https://www.cdr.fyi/blog/2024-q2-durable-cdr-market-update-microsoft-market-maker⁠ 

SPANNMÅLSHANTERING I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

Varje år skördas mellan 5,5 – 6 miljoner ton spannmål i Sverige vilket skall tas om hand under en kort intensiv skördeperiod. För att kunna lagras under en längre tid är det viktigt att spannmålen torkas och kyls i samband med skörden. I takt med klimatförändringarna förändras vädret vid skörd av spannmål vilket kan ge ökad risk för fuktvandring och insekter. I detta poddavnitt får du lyssna på ett samtal mellan Hugo Westlin RISE och Erik Hartman Foder och Spannmål där frågor kring kapacitetsbrist i spannmålskedjan samt risker för fuktvandring i spannmålslager diskuteras. Litteraturtips: Jordbiten nr 2 2024 (lansstyrelsen.se) Sidan 10-11 Lagring av spannmål i utomhussilor (diva-portal.org) Musik:https://www.purple-planet.com

ALGFODER FÖR MINSKADE METANUTSLÄPP - LÖSNINGEN VI VÄNTAT PÅ?

Kan algfoder bidra till att minska metanutsläppen från våra svenska kor? Fodertillskott baserade på den tropiska rödalgen Asparagopsis Taxiformis har i studier visat sig ha en kraftigt reducerande effekt på metanbildningen i vommen. Hur produceras denna rödalg, och är det en hållbar lösning för lantbrukare liksom djur och konsumenter? Hur långt har forskningen kommit? Tips för vidare läsning: Rödalger som metanreducerande fodertillskott - uppfödningsmodeller och kostnadsberäkning Kan rödalgen Asparagopsis Taxiformis minska metanproduktionen hos svenska mjölkkor Methane mitigating feed additives in future dairy production. SLU Examensarbete.   Musik:https://www.purple-planet.com Omslagsfoto: Volta Greentech

ERSÄTTA IMPORTERADE LINSER MED SVENSKODLADE – GÅR DET?

Kan linser från Kina ersättas med svenskodlade linser? Det är en fråga vi kommer fördjupa oss i dagens avsnitt. Svag lönsamhet, låg odlingssäkerhet och outvecklade värdekedjor är några av orsakerna till att det inte odlas mer proteingrödor för humankonsumtion i Sverige idag. I dagens avsnitt får vi höra projektledaren Eva-Lena Skalstad berätta om projektet Rätt från slätt, som försökt tackla några av flaskhalsarna i värdekedjan och lantbrukaren Elin Nilsson som delar med sig av sina erfarenheter av att odla proteingrödor till humankonsumtion. Klimat och miljöpåverkan från svenska baljväxter jämfört med importerade baljväxter: Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses Varifrån kommer baljväxterna som vi hittar i de svenska livsmedelsbutikerna: Grain legumes on the Swedish market: origin and pesticide use in the production Förfruktsvärde: Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning 2023   Mer om projektet Rätt från Slätt kan du läsa här eller på projektets Facebooksida med samma namn

LANTBRUKET SOM ELPRODUCENT: "VI BESTÄMDE OSS FÖR ATT SATSA"

LRF har i sitt energipaket till den nya regeringen skickat med att de gröna näringarna kan tillföra 50 terawattimmar ren energiproduktion om politiska och ekonomiska förutsättningar ges, vilket i så fall skulle motsvara lika mycket energi som den svenska kärnkraften genererar under ett år. Men vad finns det för olika alternativ och affärsmöjligheter när det kommer till gårdsbaserad elproduktion, lagring och konsumtion? I dagens avsnitt berättar årets bonde 2022 Veronica Svenzén hur hon och maken kombinerar både livsmedelsproduktion och energiproduktion på mjölkgården utanför Kalmar. Mats Leijon, professor i elektricitetslära ger oss ett större perspektiv på den energikris vi befinner oss i, både genom att blicka framåt och bakåt i den svenska energihistorien och vi får också höra om hur batterier och energilagring på gården kan bidra både till säkerhet i produktionen och nya affärsmöjligheter. Länkar och litteraturtips: https://www.lrf.se/politikochpaverkan/foretagarvillkor-och-konkurrenskraft/Energipaketet/det-ar-dags-att-utnyttja-jord--och-skogsbrukets-fulla-potential/ https://www.ja.se/artikel/2231798/batterier-kan-ge-bde-skerhet-och-inkomst-till-lantbruksfretagen.html