En Kvart om Typ 2

Kan virus trigga typ 2-inflammation? Ökad risk för respiratoriska typ 2-sjukdomar efter covid-infektion

Covid-19 har på många sätt präglat våra liv under de senaste åren, och nya forskningsresultat fortsätter att ge oss insikt i hur immunförsvaret agerar i samband med viral infektion. Ett exempel på detta är den studie som Philip Curman, specialist i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, disputerad inom genetiska hudsjukdomar och forskare inom dermatologisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, nyligen publicerade i The Journal of Allergy and Clinical Immunology tillsammans med ett internationellt forskarlag.I studien, som baserades på den amerikanska elektroniska hälsodatabasen TriNetX, undersökte man sambandet mellan covid-19-infektion och typ 2-inflammatoriska sjukdomar, och fann en markant ökad risk för personer som haft covid-19 att utveckla astma, kronisk bihåleinflammation och/eller allergisk rinit. Däremot såg man ingen ökad risk för typ 2-inflammatoriska sjukdomar i huden, som atopisk dermatit, eller i matstrupen i form av eosinofil esofagit. En ännu tydligare skillnad framträdde vid jämförelse med individer som vaccinerats mot covid-19, vilket indikerar att vaccination inte bara skyddar mot infektion i sig, utan även verkar ha en viss förebyggande effekt mot vissa följdsjukdomar i luftvägarna. I detta avsnitt diskuterar han studiens upplägg och resultat, potentiella begränsningar och såväl planerade som pågående forskningsprojekt inom typ 2-inflammation, som förhoppningsvis kan bidra till ökad förståelse för immunaktivering och sjukdomsutveckling.Läs mer om den aktuella studien och pågående och kommande forskningsprojekt här:COVID-19 infection raises respiratory type 2 inflammatory disease risk, whereas vaccination is protective - ScienceDirectPhilip Curman | Karolinska Institutet

Kumulativ livspåverkan vid kroniska inflammatoriska hudsjukdomar

Kroniska hudsjukdomar innebär stor negativ påverkan på patienters livskvalitet, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Över tid blir dessutom sjukdomens osynliga börda allt tyngre, då sömnbrist, dåligt självförtoende och social stigmatisering efterhand resulterar i sämre skolresultat och därmed försämrade utsikter på arbetsmarknaden, högre arbetsfrånvaro samt social isolering och en negativ framtidssyn. Utöver detta lider många patienter av relaterade sjukdomar som drivs av samma underliggande kroniska inflammation - t ex har patienter med atopisk dermatit högre risk att även utveckla t ex astma, allergier eller eosinofil esofagit, vilka också bidrar negativt till fysisk och mental prestation och socialt samspel. Amra Osmancevic, adjungerad professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, överläkare och specialist i dermatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, diskuterar här vikten av att förstå patientens helhetssituation bortom enbart hudsymptom, att individanpassa behandlingsmål och -utvärdering, samt behovet av tidig diagnostik och korrekt intervention för att uppnå sjukdomskontroll och vända det negativa förloppet, så att patienter i framtiden ska slippa låta sin sjukdom definiera dem. Läs mer om begreppet kumulativ livspåverkan och hur denna kan mätas här: Cumulative life course impairment: identifying patients at risk - PubMedMapping risk factors for cumulative life course impairment in patients with chronic skin diseases – a systematic review - Stülpnagel - 2021 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online LibraryDevelopment of Measurement Tools to Assess Cumulative Life Course Impairment in Patients with Chronic Skin Diseases - Braren‐von Stülpnagel - 2023 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online Library

Multidisciplinär hantering av typ 2-inflammatoriska sjukdomar - att bygga broar mellan specialiteter

Vi får en allt bättre förståelse för hur ett överaktivt typ 2-inflammatoriskt svar kan resultera i olika sjukdomar som exempelvis atopisk dermatit, astma, prurigo nodularis, födoämnesallergier och även kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men vad finns det egentligen för gemensamma nämnare hos dessa vitt skilda åkommor? Vilka är de underliggande immunologiska mekanismer som driver sjukdomsutveckling, och hur kan bättre förståelse för gemensamma patofysiologiska faktorer leda till förbättrat multidisciplinärt samarbete i kliniken?Professor Óscar Palomares är specialist i immunologi och verksam vid enheten för biokemi och molekylärbiologi, samt avdelningschef för vaccin- och dendritcellslaboratoriet vid Complutense-universitetet i Madrid. Tillsammans med en grupp experter inom olika discipliner har han utvecklat ett screeningverktyg specifikt för typ 2-inflammatoriska sjukdomar, utformat för att på ett enkelt sätt uppmärksamma samtidiga symptom från olika organsystem och underlätta såväl tidigare remittering från primärvård som optimerad intervention och patienthantering.I detta avsnitt resonerar han kring vår förståelse för typ 2-inflammatoriska mekanismer, berättare ingående om screeningverktyget och hur det är tänkt att appliceras i klinisk praxis, samt blickar framåt mot framtiden inom typ 2-inflammationsfältet.Läs mer i de artiklar som diskuteras i avsnittet via länkarna nedan:Frontiers | Multidisciplinary management of type 2 inflammation diseases using a screening toolFrontiers | Development and validation of a Delphi consensus-based questionnaire for the multidisciplinary management of type 2 inflammation-related diseases

Kronisk klåda vid atopisk dermatit och prurigo nodularis - komplext och utmanande

Klåda är ett av de mest framträdande symptomen vid kroniska hudsjukdomar som atopisk dermatit och prurigo nodularis, och leder ofta till sömnsvårigheter, hudskador och ökad risk för infektioner, samt en allmänt försämrad livskvalitet. Men vilka är de underliggande mekanismerna bakom klåda, och vad är egentligen skillnaden mellan akut och kronisk klåda? Hur ser samspelet mellan immunförsvaret, nervsystemet och hudbarriären ut vid klåda, och hur hänger detta ihop med smärtkänslighet i huden? Vilka utmaningar står vi inför vid behandling av kronisk klåda, och vad finns det för möjligheter att uppnå sjukdomskontroll?Dr Manuel Pereira, specialist inom dermatologi och med en PhD inom neurovetenskap, är verksam vid universitetssjukhuset Charité i Berlin, där han både bedriver klinisk verksamhet och forskning inom kronisk prurigo. I detta avsnitt resonerar han kring vår förståelse av det komplexa system som driver kronisk klåda, samspelet mellan typ 2-inflammatoriska mekanismer och neuronal signalering, samt hur våra möjligheter att behandla klåda har utvecklats och vad vi kan vänta oss av framtiden.

Sjukdomskontroll vid atopisk dermatit - möjligheter och utmaningar

Vilka är de främsta utmaningarna vid behandling av atopisk dermatit idag, och hur tacklar man dessa på kliniken? Hur uppnår man sjukdomskontroll, och kommer vi i framtiden ha möjlighet att modifiera sjukdomsförlopp och till och med förebygga utveckling av atopiska sjukdomar?Professor Diamant Thaçi, specialist inom dermatologi och verksam vid Lübecks universitet där han både bedriver klinisk verksamhet och undervisning inom dermatologi och immunologi, ger sin syn på dessa och andra frågor som berör hantering av atopisk dermatit och typ 2-drivna inflammatoriska sjukdomar, hur våra behandlingsmöjligheter har utvecklats och hur framtiden ser ut.