Eurovision: Från folkfest till kriskommunikation – så satte Malmö bilden om det öppna Sverige

Att arrangera Eurovision Song Contest 2024 i Malmö blev en utmaning i att balansera folkfest med säkerhetsläge, terrorhot och internationella konflikter.

När Malmö stad tackade ja till att bli värdstad för Eurovision Song Contest var det ingen som kunde förutse de kommunikationsutmaningar som väntade.

– Det var en stegvis förändring. Det första började med att Sverige gick upp i förhöjd terrorhotsnivå under sommaren, nästan samtidigt som vi fick beskedet från SVT att vi skulle vara värdestad, säger Alma Tabak, tillförordnad presschef och enhetschef på Malmö stad.

Det som följde var en serie av sammankopplade händelser som krävde omfattande kommunikationsinsatser. Konflikten mellan Israel och Palestina efter händelserna den 7 oktober påverkade kommunikationen i hög utsträckning. Dessutom var det planerade koranbränningar i Malmö, omfattande fredsdemonstrationer och debatt kring Israels deltagande i tävlingen.

– Eurovision i Malmö blev internationell politik, säger Tabak.

Kommunikationsteamet fick ställa om från att marknadsföra en folkfest till att hantera oro och säkerhetsfrågor. Strategin handlade om att kontinuerligt omarbeta planerna utifrån omvärldsläget och att arbeta proaktivt, även i reaktiva situationer.

– Vi är en stad som jobbar tillsammans för alla. Vi står enade mot krig, mot hat och hot, och vi står för rätten att uttrycka sin åsikt alltid. Det är det som är Sverige, det är det som är Malmö, säger Tabak.

När Malmö stad utvärderade arbetet såg de att deras insatser hade gett resultat. De hade stärkt bilden av Malmö som en öppen och inkluderande stad, särskilt efter Eurovision.

Arbetet nominerades även till Stora Kommunikationspriset i kategorin för kriskommunikation.

 

Vill du veta mer? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.